En hangar står kvar, nere till höger syns en dörr, den ger en fingervisning om byggnadens storlek.

Efter nazisternas maktövertagande 1933 startade hemliga förberedelser för återuppbyggandet av ett flygvapen till tredje riket. Enligt Versaillesfreden var all militär rustning förbjuden för Tyskland så arbetet skedde så långt möjligt i det fördolda. Vid denna tid tillverkades redan ett flygplan av Heinkel, det var stridsflygplanet He 111 i Rostock. Fabriken i Rostock räckte inte till, det kom därför krav på utökad kapacitet i utveckling och bygge av nya plan till det som sedermera blev Luftwaffe. Platsen som valdes blev Germensdorf i Oranienburg, precis norr om Berlin. Här anlades ett flygfält med 8 hallar/hangarer, verkstäder och personalbyggnader

Norrgaveln är det första man får syn på, björkar har slagit rot på många ställen och inte en ruta är hel, men hangaren står stadigt. Om det inte blir ytterligare ett köpcentrum lär den stå ett bra tag till.

Ernst H. Heinkel var en flygplanskonstruktör som efter anställning hos ett antal tidiga tyska flygplanstillverkare startade eget och grundade Heinkel Werke i Warnemünde - Rostock 1922. Han blev leverantör till tyska flygvapnet och utvecklade bland annat världens första fungerande jetplan som lyfte redan 1939. (Heinkel Wikipedia) https://en.wikipedia.org/wiki/Heinkel_He_178

Oranienburger Flugplats byggdes 1938 av Heinkel Werke. Heinkel var tillsamman med Junkers ’Flugzeug und Motorwerke” de mest betydande leverantörerna till Nazitysklands Luftwaffe.

Heinkelwerke Oranienburg påstås också varit plats för världens första flight av ett stealthplan:
http://digitalcosmonaut.com/2013/flugplatz-oranienburg/


Flygplatsen byggdes som testbana åt Heinkels flygplansprototyper och kunde användas ostört fram till krigsslutet. I April 1945 förstördes flygplatsen fullständigt i ett amerikanskt luftangrepp och då Röda Armen passerade flygbanan och dess hangarer något senare var flygplatsen tömd på personal.

Start och landningsbanan användes av Sovjetunionen fram till början av 90-talet och de sista planen ska ha lämnat Oranienburg 1993. Sedan dess har ogräset tagit över och plattorna blir tydligt markerade av grönskan.

USAs Underrättelsetjänst kände till att här förekommit mycket forskning och utveckling och lät ett militärt specialkommando under ”Operation Paperclip”* ta sig till Oranienburg för att tömma arkiven innan Röda Armen slutligen stationerade sig där. Intressanta fynd gjordes, världens första jetplan hade konstruerats av Heinkel. Amerika hade konstruerat radarn och som motmedel hade man här i Oranienburg redan låtit tillverka prototyper av de första fungerande stealthplanen, det skulle dröja 40-år innan USAir Force visade sina första stealthplan, fast då hade ju även radarn hunnit utvecklas.

*Operation Paperclip Gick i första hand ut på att ta Tyska experter till USA trots att de var krigsförbrytare och skulle dömas för krigsbrott. Med sig tog man all dokumentation även om den ibland behövde hämtas bakom fiendens (Sovjets) gräns. I den rådande situationen var förmodligen inte gränserna strikt fastställda.

http://www.operationpaperclip.info
https://en.wikipedia.org/wiki/Heinkel_He_176
.

Inne i hallen är det skräpigt och fullt av ”små ljud” överallt. Vajrar som häger och slår mot något, fåglar som tar sig genom, möss som irrar sig åt fel håll och svagt i bakgrunden norra Berlins ljudmatta av trafik och dagligt liv.
.

Hallens södra gavel, var det här chefskonstruktören övervakade forskningsarbetet? Var det här det första stealthplandet skruvades ihop?

Det bjöds på svagt motstånd av redan utmattade krigströtta wehrmachtsoldater så var det en lätt match för Röda Armen att inta flygplatsen, fast då var den redan tömd på intressant innehåll. Det var krig så det fanns inga kalkyler om att spara på något, man skulle fram till varje pris. Det som eventuellt stod upp efter de amerikanska flygangreppen föll nu för Röda Armens kanoner.

Men Röda Armen, som med hjälp av amerikanska vapen och fordon intog Berlin och allt öster om Elbe offrade ändå mer än 300 000 man, bara för att inta Berlin. Det är lätt att förstå varför det i Ryssland kallas för ”det stora Fosterländska kriget”. Kanske var det fordons- och vapensupporter som gav den tillit som byggdes upp som gjorde det ganska lätt för amerikanska trupper att passera de militärt hållna gränserna och ta sig in på Sovjets territorium och hämta dokumentation om nazisternas forskning.
.

Som överallt i Berlin, har de moderna muralmålarna tagit den offentliga, men väl dolda scenen i besittning.

Delar av landningsbanan hölls intakt och klarade sig undan det öde som mötte flyghangarerna och kunde därför tas i bruk efter smärre reparationer som sovjetisk bas. Kvar sedan Heinkels dagar står en enorm hangar, den rustades hjälpligt upp av Sovjetunionen och fick sedermera fungera som natthärberge och reparationshall år de ryska flygplan som nu flyttade in.

Landningsbanan reparerades efter kriget och Sovjetiska flygvapnet tog över verksamheten. Här stationerades nu flygplan som Iljuschin Il-28, Antonov 8 och helikoptrar från MIG. Härifrån hade man bara runt 100 km till västtyska gränsen och dubbla sträckan till Östersjön, mindre än 400 km till sydsvenskt territorium vid Ystad och Trelleborg.
.

Takkonstruktionen visar inga tecken på att försvagas av sitt åldrande, om tjugo år är hangaren hundra år, om den får stå kvar.

1990 föll östblocket och många forna lydstater blev snabbt demokratier. Ändå skulle det dröja ända till 1994 innan de sista planen lyfte härifrån med riktning mot moder Ryssland. I väst accepterades mycket militär närvaro och fördröjning av hemvändande ockupationssoldater. Det sönderfallande Sovjet som nu bestod av många nya stater varav Ryssland var störst var i ett instabilt läge. De 100 000-tals soldater som skulle tillbaks saknade bostad och hem i Sovjetunionen (f.d.), så för att de inte skulle utgöra en destabiliserande faktor i den redan sköra demokratin Ryssland lät man återtåget dröja. DDR försvann och blev nu en del av Bundesrepublik och Ryssland blev, åtminstone för en tid en demokrati och kvar står Heinkels sista hangar i Oranienburg.
.

Hangarens norra gavel, i rekorderligt skick kunde detta varit en bättre vänthall. Trots sin ålder är bygget mycket modernt. Som R&D, forsknings & utvecklingsanläggning byggdes den säkert i så futuristisk stil det var möjligt.

http://www.tagesspiegel.de/berlin/umstrittene-grundstuecksgeschaefte-der-bgg-potsdamer-staatsanwaltschaft-erhebt-verdacht-auf-untreue/8683670.html
Tagesspiegel: Visst gruff har uppstått då ett statligt/delstatligt företag BBG, sålt marken till ett uppenbart för lågt pris. Åklagare och lokala eko(nomi) poliser utreder vad som skett.
.