KLIPPANS LÄDERFABRIK

Det är påtagligt vad naturen kan åstadkomma om den bara får tiden på sin sida. Den asfalterade gården inne på fabriksområdet påminner mer om en asfalterad skog eftersom träd och buskar överallt sprängt igenom. Till och med på taket har en björk rotat sig, -vad den nu kan leva av. Teglet är på många ställen frostsprängt, skorstenen är sned i toppen, så samtidigt som växter spränger asfalt så arbetar naturkrafterna på att återta förlorat territorium.
.

Vilken underbar byggnad. prång, påbyggnader och vinklar som inte alltid är 90°. Den spetsiga formen beror på att järnvägen gick utanför och att byggnaden anpassades efter befintlig spårdragning.

Produktionen startades 1906 och ökade fram till 1917 då en brand ödelade fabriken. Brukssamhällen kan te sig olika och de vi tänker på är väl i första hand bruksorter med fabrikens namn synonymt med orten. Klippan var välförsett, här fanns två bruk, pappersbruket och glaceläderfabriken. Klippans Pappersbruk snurrar fortfarande, även om det är under annat namn, produkterna, de fina servetterna får fortfarande omnämnas som ”klippan”.
.

En låda, med texten Klippans Läder, ett av de sista spåren efter det som en gång var.

Någonstans om man får uttrycka sig så om tid? Någon gång är kanske mer korrekt? Så blev vår värld mer syntetisk. Skulle gissa att det slog igenom på 50-talet. Gubbar i nylonskjortor (luktade svett), plastskor, plastsulor plast… den slog igenom ordentligt efter senaste kriget då såväl uppfinningsrikedom som optimism saknade gränser.
.

Protektionism och monopol var en del av svenskt näringsliv under denna tid, men frihandelsförespråkare fick starkare stämma och monopol som ledde till höga priser mot konsumenter var en företeelse som backade.

När sedan den tunga industrin, den som sålde till utlandet på en ”fri marknad” började lida av strukturella förändringar i omvärlden så blev det uppenbart att även småtillverkare som bruket i Klippan fick agera mer marknadsmässigt. De stora svenska ägarfamiljerna sålde av det som inte gick att tjäna tillräckligt med pengar på och det som blev kvar lades ner.
.

De som köpte upp företag mellan 60- och 80-talen brukade renodla verksamheterna och sälja av maskinerna för att sedan lägga ner eller driva vidare för att sälja vid senare tillfälle.
.

Är det härifrån microsoft lånat inspiration till navigeringen i Windows 10.

Att det rostar och förfaller på Grönvalls Glaceläderfabrik i Klippan beror i första hand på den föråldrade ineffektiva maskinparken, för höga löner och att det gick att göra lika bra produkter i andra länder till en bråkdel av priset. Det som ingen köper går inte att sälja. Kan man inte sälja blir det inga löner och ingen avkastning till aktieägarna.
.

Hittar jag en stege måste jag klättra upp på den, men vet aldrig vad man ser på taket, eller vilka luckor som leder till andra rum..

Ett ändrat köpbeteende hos konsumenter spelar också in. För köpte man skor för en kvarts månadslön, använde och vårdade under flera år. Nu köper man skor på köpcentran för några timlöner för att slänga till nästa säsong eftersom de är omoderna. Sådana produkter lämpar sig bättre att tillverka i länder med låga löner.
.

Lägg dessutom till att vår miljölagstiftning skärpts, vilket vi ska vara glada för. Fabrikerna skulle vara renare i processerna, släppa ut mindre gifter och sådant uppmuntrade inte till nyinvesteringar i fabriker som den i Klippan. Så tickade klockan framåt, det blev 2009 och sanering av området påbörjades. Ett år senare var fabriken borta. Kvar står en förgiftad tomt full med tungmetaller och gifter från tillverkningen så Länsstyrelsen, dvs. statens förlängda arm har beviljat 150 miljoner för sanering av två fabriksområden, klippan och Ferrosan i Getinge, så det är väl ingen vild gissning att slutnotan för sanering som du betalar kostar ca 75 miljoner.
.