.
TJURFÄKTNINGSARENAN I NUEVA ANDALUCIA
.
Här skrek turister och andra entusiaster sig hesa över det stolta skådespelet, nu är det tyst!
Välkomna till Plaza de Toros de Andalucia la Nueva, 10 minuters promenad från stranden i Puerto Banuz, ett leende semesterparadis en halvmil från Marbella, men nu ska vi bjuda på en bloddrypande historia.
Arenans tillkomst och förfall är hörsägen från bofasta, svenskar som spanjorer, en historia om ärelystnad politik, korruption och allt annat som hör hemma i en riktig lokal skandal.
.
Känn doften av elegans, kultur och sportsligt engagemang inför den ädla kampen som väntade.
Det är sent 70-tal och avgående borgmästare i Nueva Andalucia vill bli ihågkommen och bygga sitt monument innan han lämnar sin post. Och vad kan väl sätta en i bättre historisk dager än att i Spanien bygga en ny tjurfäktningsarena. 
Utsikten från Arenan över de naturskyddade kullarna uppfyller charterturistens våta drömmar
Det stöttes på patrull och besvär redan från början, kullarna runt Nueva Andalucia där arenan står var och är naturskyddsområde och får inte bebyggas. För att nu få som man vill får man plocka fram kommunala plånboken, den som skattebetalarna fyllt för att erhålla kommunal service och besticka och smörja lämpliga tjänstemän på "länsstyrelsen" eller vad nu motsvarande myndighet på plats heter.
Baksidan, här släpptes tjurarna in.
För att inte väcka onödig uppmärksamhet på det egna kommunala kontoret får ju de närmsta politiska fränderna och tjänstemännen också få sig en kraftig sedelbunt under bordet. När väl alla tänkbara opponenter köpts till tystnad och acceptans är det dags att bygga.
och i väntan på det stolta skådespelet intogs sista måltiden i en betongomgärdad hage, glipan tillåter småväxta att smita igenom medan en stöddig tjur inte ens kan titta ut.
Även byggandet initieras och fortgår med rundhänta smörjmedel så att rätt bolag m.m. erhåller bygguppdragen. Vi befinner oss nu i tidigt 80-tal och lagom till Den gamle borgmästarn avgår avtackas han av den tillträdande och i arenabygget ordentligt insyltade nya borgmästarn för sitt initiativ på tjurfäktningsarenans invigning under folkets jubel -och skådespelet kan börja.
Sedan var det bara för tjuren att följa gångarna.
Medan nya tillresta tjurar sticks ihjäl för nöjes skull under andra tillresta turisters jubel börjar finanspolisen och myndigheterna rota i bokföring och tillståndsgivningar. Så småningom har två avgående borgmästare, han som initierade bygget och hans avtackande efterföljare tappat glorian och fått ett brev på posten om att åtal väntar samtidigt som den sittande borgmästarns ämbete alltmer börjar ifrågasättas.
Om nu tjuren hade en annan uppfattning om vart promenaden skulle gå fanns verktyg för övertalning
I princip fick samtliga kommunala politiker och tjänstemän sparken när revisorer och polis rotat färdigt och eftersom svartbygge är och var vanligt förekommande på olovlig mark så agerade myndigheterna med att stänga de olagligt tillkomna byggnaderna, tjurfäktningsarenan inget undantag och där står den än idag.
I väntan på det stolta skådespelet tvingades tjuren in i en bur vars dörr öppnades uppifrån
Domen kom, de höga herrarna ansågs skyldiga och placerades i säkert förvar innanför taggtråd och murar. Sedan behövdes ingen längre betänketid för myndigheterna, arenan stängdes och tjurarna fick avlivas på annan plats. Hänvisningen gick väl till den gamla och ärevördiga tjurfäktningsarenan i Marbella som stått där sedan tider då mutor och bestickning inte var ett brott och begrepp som naturskyddsområde inte existerade.
.
Alternativen var inte så många, ville tjuren backa stod en "vänlig" själ och slog tjuren på pungen
.
.
Väl inne på arenan, under publikens jubel återstod endast det oomkullrunkeliga ödet. Även om matadorer kan skona en tjur så har publiken betalt för att se den dö och då måste så ske, i ädel kamp.
.
Solen brinner svart och klar, sand och död är allt han har
Döden frustar svart och vild, äntligen står tiden still
Manen och döden går mot varan, blodet färgar arenans sand
Det är döden som vinner i Hemingwayland
Mikael Wiehe, Hemingwayland
.
Eftersom de modiga männen inte vågade ”ta tjuren vid hornen” utan hade ihjäl den på avstånd så fick porten öppnas på distans med rep
.
Det är en vacker byggnad i alla fall
.
.
.
