Sent ska syndaren vakna, eller i vårt fall, ta sig i kragen och göra ett återbesök. Inte så att viljan saknades, det var bara en hel del annat roligt som hela tiden tog tid i anspråk genomfördes först. Synd, för besöket var en stor upplevelse, maskinerna var borta då vi besökte norra delen, men byggnaderna var fantastiska, för att inte säga utöver det vanliga. Massor med prång, kulvertar, vattenfyllda källare och någonting som i jag i mitt sinne genast döpte till Mussolinis balkong och den stora innergården, som ursprungligen varit maskinhall, men blev till gård då taket brann upp, den gav mig associationer till Pompeji.

Fick ett mail 16 juli 2014: Jag skal bara tala om att Fridafors Bruk är aktiv idag och tillgång till bruket INTE är tillåten. / Jörgen



Klicka på bildbaneret härunder för fler bilde på Fridafors Bruk

Vår ankomst var en seneftermiddag en högsommarvarm septemerdag, luften var blå, himmlen för tillfället grå

Kvar av utrustning och maskiner var ungefär ingenting alls och när vi väl gått genom porten såg vi att branden som Pamir ABs ägare en gång iscensatt förvandlat maskinhall eller processhall till en innergård. Väl medveten om att det skiljer drygt 1 900 år mellan Vesuvius utbrott och den jämförelsevis futtiga branden som ödelade Fridafrors Bruk så kunde jag ändå inte låta bli att associera till Pompeji, -kanske det varma vädret hjälpte till.

Stilen är annorlunda och det är inte år 79 men jag kände mig som turist på halvdagsvandring i Pompeji

Fridafors känns stort och ändå var det inte stort nog att satsa på, kanske låg det lite avsides också med hänsyn till att det var tunga saker och stora volymer som skulle hanteras och transporteras. Gladast att det lades ner var nog de glada laxarna i Mörrumsån som slapp de enorma mängder gifter som pappersbruket släppte ut, och ju äldre bruk desto mer skit släptes ut per tillverkad enhet. Skulle tro att en av anledningarna till att Fridafors lades ner var de miljöinvesteringar som krävdes för fortsatt drift. 6,2 ton kviksilver lär ha spolats ut i Mörrumsån enligt Länsstyrelsen under brukets drift.

Bruket var fullt med pojkbusiga överaskningar som denna klinkerklädda ihålighet. Vi hann tyvärr inte utforska alla kanaler och ihåligheter så ytterligare ett besök kan säkert komma på tal.

Trots att alla roliga maskiner avlägsnats bjöd Fridafors på massor med källarnedgångar till rörkulvertar som på grund av brukets låga läge i förhållande till Mörrumsån oftast slutade i vattentäckta källargolv.

Dit men inte längre, därborta läckte grundvattnet in, eller om det var regnvatten som togs sig in? Det gick inte att ta sig vidare ens med gummistövlar.

Vår filosofi på dessa äventyr är att alltid gå ända till slutet av en lokal, öppna varje dörr, lyfta på varje lucka, titta in i varje vrå vilket visade sig vara helt rätt filosofi. Bruket bjöd på fler vrår, luckor, dörrar än man vågar hoppas på och de var alla gömda längst bak i lokalerna. -Och bakom varje dörr och lucka fans en ny värld att upptäcka. En nackdel uppenbarades också, det tar tid , så mycket tid att vi fick lämna en del osett då nattmörkret förvandlade orten till en del av mörkaste Småland. Fast å andra sidan då har vi skäl nog att återvända!

Kraftverkets äldre numera inaktiva del, kättingen är väl till för reglering avdammluckor

Längst bort i en stor magasinslokal var en liten öppen dörr som ledde till kraftverket. -dörren uppe till höger. Den tunga utrustningen är förmodligen till för regleringen av dammluckor mm. Vid sidan om, närmast ån låg ett aktivt och fungerande vattenkraftverk där Öresundskraft lät turbinerna gå för fullt till fromma för oss elkonsumenter.

Vidare genom kraftverket uppenbarar sig denna vackra spiraltrappa i betong med rödmålade räcken, bara att gå vidare.

Ute på innergården, den som skapats av taklösheten stod tre resliga betongpelare vid nordväggen och bar på ett utsprång från taket. I min tanke såg jag en svartvit italiensk journalfilm med Benito Mussolini gapande och orerande där uppe strikt och högfärdig, tystnaden i den omgivande idyllen störde inte så namnet på tingesten blev Mussolinis balkong.

Mussolinis balkong! Det har väl inte ens varit en balkong utan endast ett utsprång från taket uppburet av tre betongpelare.

Bruket lades ner, köptes av Göteborgsföretaget Pamir AB, som fick fyr på det hela, kvitterade ut försäkringen, splittrade bolaget...etc. OBS. Det finns andra företag med namnet Pamir så dra inte förhastade slutsatser enbart av namnet.


Klicka på bildbaneret härunder för fler bilde på Fridafors Bruk