Skromberga, Skrombergaverken Skrombergaverken Skromberga Höganäs Bjuf

Tillträde Förbjudet RW&
SKROMBERGA, PORTEN TILL HELVETETS ELDAR

Mastig rubrik, men på den tiden det brändes klinker och tegel gjorde den skäl för sig. Idag finns det en stolthet över vad man åstadkommit här, bruket som säkert slet och brände ut sina arbetare födde dem också. Vi är i Bjuvs Kommun och för verkets nedläggning ansvarar varken EU, skummisar eller fifflande siffernissar.
. . . . . . . Karta över gruvområdet

Klicka på de små bilderna här under för fler bilder från Skromberga




Efter 122-års drift slutade Sveriges sista klinkertillverkare produktionen 2008

Endast tiden har gått vidare medan de från 1886 brinnande ugnarna slutligen år 2008 betraktades som alltför omoderna och energislukande efter 122-års ihärdig arbetande. Den möjliga läxan är väl att den som inte investerar och följer med sin tid går kapitalismens obönhörliga död till mötes.



All skorstensrök går inte på självdrag, den här fläkten hjälpte till.

Större delen av Skrombergaverken bestod av ugnar och det var inte precis vattnets koktemperatur man upphettade ugnarna till då leran brändes och emaljen skulle fastna på klinkern. Dånet från eldarna måste ha åstadkommit hörselskador utöver det vanliga, en fördel var kanske att arbetarna inte frös på vintern under arbetstid.



Rökkulverten från pannor och ugnar till skorstenen, klaustrofober göre sig icke besvär

Det är naturens giv som skapar förutsättningar för olika näringar. När det började brytas kol i nordvästra Skåne för 250-år sedan visade det sig att det kol man tog upp var av ganska dålig kvalitet, men inget annat fans att tillgå på ort och ställe. Men varvat med Kolflötsen [Flöts?] låg leran och väntade.


Kerabedarf står det på vredet, låt mig gissa, Keramische Bedarf, "in Deutschland Hergestellt" naturligtvis

Lyckan för orten var gjord, kol och lera på samma ställe utan dyra transporter. Visst kolet var inte det bästa, men det var leran och när kolet togs upp följde leran med. Det är naturens okalkylerade sannolikhet som medförde att tegel och klinkerindustrin utvecklades till vad den var fram till år 2008, då Skrombergaverken lades ner. Att det sedan blev namnet Höganäs som förknippades med klinker är väl i så fall slumpens eller i bästa fall varumärkeskapitalets förtjänst.


I den 140 meter långa tegelugnen var det gott om titthål, vred, ventiler. Ca 1400 grader har jag läst

1881 bildades bolaget Skromberga Stenkolsgruva, även om det senare blev biprodukten lera som skulle sätta fart på ekonomin. Fem år senare 1886 bildades fyra klnkerfabriker, fyra rörfabriker och en fabrik för eldfast tegel. Dessa nio olika fabriker är förmodligen orsaken till att namnet sägs i pluralform, Skrombergaverken?


För vittrades lera, nu vittrar tegel och färg

Lika bra att dra historien till slutet, Hoppar vi fram 18 år till 1904 köptes Skrombergaverken upp av Höganäs-Billesholm AB, som ägde verken till 1985 då Finska Partek köpte hela rasket. 1995 köpte Italienska Cisa Cerdisa upp Skrombergaverken, -därav namnet C.C.Höganäs, Cisa Cerdisa blev så småningom Gruppo Ricetti som körde på i 25-år till tills energiräkningen blev alltför hög.


Idel ädel tung svensk industri adel, SKF

Förutom takbeklädnaden på operahuset i Sydney, teglet till Grand Hotell i Halmstad och Lund, så spatserar, eller spatserade man i Helsingfors, St Petersburg och Moskva på den glaserade trottoarstenen från Höganäs gjord i Skromberga. Malmö och Helsingborg kan också visa upp bättre stadspartier där medborgarna fortfarande trampar på de kvadratiska stenarna.


Se hur hela Bjuv det står i Lågor, kvällssol brinner bortom Billesholm

Kol och lera och alla öppna dagbrott och gruvor från Höganäs över Nyvång till Bjuv-Billesholm och Skromberga är ett stycke Svensk industrihistoria. Vår varumärkes-fokuserande generation tänker väl på Höganäs som sillakrus och hushållskeramik.


När det begav sig användes handkraft och talja

Men lika mycket som IKEA är Made in Sweden så var Höganäsklinker Made in Höganäs, numera är svensk klinkertillverkning slut och hushållskeramiken som gjordes i Höganäs ägs och säljs av Ittala, som också säljer Rörstrands, Boda Nova, Arabia, Fiskars och Hackman. All nedlagd produktion till trots har Höganäs kommun aldrig varit så rik som nu, fast det har ju helt andra orsaker.


En overall ligger och solar sig i vårljuset


Lite fakta:
- Årsproduktionen vid Skromberga var 380 000 kvadratmeter klinkerplattor
- Leran bröts kring Ekeby på somrarna och låg sedan och vittrade under
.. tre år innan den maldes och gjordes till lagom viskös deg.
- Som mest arbetade drygt 2 000 personer på Skrombergaverken.


Klinker är tungt, mycket tungt. Mycket klinker är väldigt mycket tungt så spår och vagnar var dragna överallt i bruket

När kolbrytningen blev en krisbransch mellan världskrigen på grund av att högvärdigt kol åter kunde importeras samtidigt som keramiktillverkningen steg för steg effektiviserades blev statliga subventioner en klassisk räddningsplanka för att behålla olönsamma jobb [Schakt Malmros].


Det är numera tomt i torken endast ekot orkar närvara

Ett krav för statliga pengar var att investeringar skulle ske i glasullstillverkningen (Billesholm Glasull AB 1933). Med ökat byggande med nyare material så tynade kolproduktionen bort och byggisoleringen blev en ny bransch; Billesholmsverken som numera associeras med byggisolering och inte gruvor ägs av Franska Isover/Saint Gobain, det känns som om historien upprepar sig.



Ser man på är det inte jag i egen hög person. Iklädd en skyddshuva som användes när problem uppstod i ugnen och någon behövde gå in och fixa till det, västarna hänger på krok vid sidan om.
foto Bo G W (min hemliga UE kollega, som ni ser ryggen eller fötterna på ibland, på mina bilder)

SKROMBERGA II, ETT ÅR SENARE

Vid de första besöken användes fortfarande byggnaderna längst i söder av olika företag. Men vid detta besök fick vi möjlighet att se resterande delar av Skrombergaverken.

Historeien om Skrombergaverken och gruvnäringen är redan berättad så det blir några bilder till bara

Vi tar fina trappan upp



Kvälssolen kastar sitt ljus in i maskinhallen, tyst andaktsfullt och vackert


Lite längre bort i korridoren börjar nästa dimension


Visst ser det spännande ut

Klicka på de små bilderna här under för fler bilder från Skromberga


Klicka på de små bilderna här under för fler bilder från Skromberga II