Stacks Image 3179

100 2
LANDSVERK
100 2

Stacks Image 3194

Grävmaskiner, stridsvagnar, centrifuger, -det svenska stålet biter!
Låt oss börja i nutid, sommar 2011. Den gamla verkstadshallen används för kommersiellt bruk idag, den är larmad med skalskydd och är inte övergiven. Kontoret är däremot övergivet liksom entrébyggnaden, den senare är förseglad från alla håll på grund av mindre nogräknat folk som försökt att ta sig in. Kontoret vi besökt är en tidsmaskin som till och med förvandlar färgskalan till svartvit film.

Inte långt från huvudkontoret och maskinhallen står en Landsverk Lingrävmaskin L-77 Om grävmaskiner vet jag inget men klicka på bildbaneret för några bilder på en produkt konstruerad och tillverkad av Landsverk
100 2

Stacks Image 3188

Trapphuset förmedlar känslan av modernitet från 30-talet, stål, smide, balkar, sten

Den första aningen man får då man stiger in i de tömda kontorslokalerna vars fönster fungerar som färgfilter är att man återinträder i den analoga världen. Titlar som kamrer och direktör är fortfarande kvar på dörrarna och med undantag av en elektromekanisk dator, som om den gjorts idag fått namnet hybrid, så är allt från den analoga tiden.
100 2

Stacks Image 1555

Ingen här, men visst kände jag lukten av kamrerns cigarrbolmande från kontoret

Byggnaden vi befinner oss i är från tidigt 30-tal, företaget grundades 1872 och tillverkade det mesta inom gjuteri och nitade konstruktioner, bland annat järnvägsvagnar och stora broar som Årstabroarna och Götaälvsbron.

100 2

Stacks Image 2978

Någonstans under tidsresan försvann färgfilmen till förmån för svart/vit verklighet

1920 köptes halva bolaget upp av tyska GHH och 1929 inleddes tillverkning av krigsmateriel, stridsvagnar och annat tungt industrigods. Innan och under kriget levererades krigsmateriel till Tyskland vilket upphörde under det andra världskriget. Efter kriget rättades de rättsliga och politiska intressena ut och 1947 köptes Landsverk upp av Kockums i Malmö och specialiserade sig på grävmaskiner och tipptruckar. Produktionen specialiserades än mer och 1953 rullade den sista järnvägsvagnen ut ur fabriken efter mer än 6 000 tillverkade sedan starten 75 år tidigare.
100 2

Stacks Image 1279

Moderna tider och det digitala gör entré, Elektromekanisk dator från Engelska I.C.T.
The property of INTERNATIONAL COMPUTERS AND TABULATORS LIMITED


Kockums Landsverk följde med i de gyllene åren för svensk tung verkstadsindustri då allt expanderade under 50 och -60-talen, Europa skulle byggas upp och det rådde produktionsbrist över hela kontinenten så allt tungt materiel tillverkades så fort svetsarna gick och så snabbt nitarna orkade slå emot.
100 2

Stacks Image 1927

I.C.T elektromekanisk dator,
förmodligen behövs det 10 000 av dem för att beräkna vad en simpel smartphone klarar av idag. Visade du att begreppet ”bug i systemet” kommer från den elektromekaniska tiden. ”buggen” har sit ursprung från Silikon Valley där det behagligare klimatet också innebar fler och mer hårdhudade insekter. Så när en kackerlacka eller annat flygfä fastnat i kuggarna på dåtidens datorer var det stop. När datorn öppnades och rensades från döda insekter konstaterade man att det var en bug i (kuggarna på den elektromekaniska) datorn.
100 2

Stacks Image 1275

Silhuett av stencilmagasin

I och med varvskrisen under 70-talet togs Kockums över av Statsföretag AB som med hjälp av ett enormt förslösande av skattepengar höll liv i all tung olönsam svensk industri under några år utan att inse skillnaden på en konjunkturkris och en strukturkris. Eller var det rentav politisk feghet så att ingen vågade knysta om att viss industri faktiskt var döende och ingen politisk medicinman kunde rädda den. Kärleken till det gamla och olönsamma till trots så lades verksamheten ner med den sista levererade tipptrucken 1992. Då hade antalet anställda halverats från 3 100 innan varvskrisen till 1 400 för att sedan successivt minska till 170 personer då man slutligen lade ner 1992.
100 2

Stacks Image 1591

Retrodesignens original, var det inte bättre för så var det åtminstone på riktigt
100 2

Stacks Image 2887

Än står företagsnamnet kvar ovanför entrén

Med ca 3 000 man i produktionen har det krävts åtskilligt med ingenjörer, konstruktörer, inköpare, säljare etc. för att driva Landsverk, kontoret vi besökt är en spillra av vad företaget en gång omfattade, men en desto mer spännande sådan. Slutligen ett tack till Gert E. som lär oss ta del av ett stycke svensk industrihistoria som tyvärr är på väg att glömmas bort.
100 2

Stacks Image 2891

Detta är inte retrodesign, det är 30-tal på riktig

Stacks Image 1336

Det börjar med grävskopan LA 5 som gjordes 1945-1946 2 stycken tillverkades. LA 5 förbättrades och fick namnet LB 5 som tillverkades mellan 1948 och 1949 LB 5 gjordes i 23 exemplar.

1950 förbättrades kranen ytterligare, fick namnet L-65 och tillverkades i 244 exemplar mellan åren 1950-1956. 1957 var det så dags för L 67 vilken tillverkades fram till 1959 i 82 exemplar. därefter kom så L-77 som under sex år tillverkades i 330 exemplar. Vad därefter hänt är svensk företagshistoria med företag som Åkermans och Volvo BM inblandade. Nuförtiden står det väl Hitachi eller Hyundai på grävskoporna, så allt var väl inte bättre förr? Om jag räknat rätt tillverkades 681Landsverk grävskopor i L-serien från 1945 fram till 1965
Tekniska data från Landskrona museum.

Stacks Image 3724
Stacks Image 3726
Stacks Image 1931

Förordning från Kunglig Maj:t
Landsverk var från den tiden då betydligt mer var tillåtet än idag, men då förbuden oftare var skrivna på väggen. Överallt dök det upp små detaljer som var typiska för det som gällde förr i tiden. Låt mig avsluta men ett förbud från Brandchefen som med auktoritet från förordning utfärdad av självaste Kunglig Majestät förbjuder eld och tobaksrökning.