STRUMPFABRIKEN KNISLINGE

Färgglad oskyldig reklam. Med dagens ögon (2009) får man säga att det är en bedrift att visa strumpbyxor och kvinnoben utan att anspela på sexualitet.

I Knislinge beläget i Göingebygden en gång gammal snapphanemark var damerna garanterat väldressade på benen åtminstone fram till tekokrisen och av resterande bokföringsmaterial att döma några år till. Tyvärr är allt mekaniskt som kan relateras till strumptillverkningen borta, byggnaden idag är ett sammelsurium av garage, tillhåll och förfallen industri.
.

Välkommen in, här är vi inte så noga med vem vi släpper innanför dörren.

Det är i alla fall inte svårt att ta sig in, den senare tillbyggda entrén gapar vidöppen och lokala förmågor har underlättat för upptäckaren att ta sig in, tyvärr har samma förmågor eller likasinnade förstört det mesta som kunde vara värt att uppleva.
.

Revisorns mardröm eller konkursförvaltarens dröm?.

För den intresserade finns det mesta av bokföringen kvar även om den inte är i den ordning och skick skatteverket skulle önska sig, men inne i kontorsdelen kan den tekniska utvecklingen följas, från emaljerade mekaniska räknemaskiner, FACIT förstås fram till de första skrivmaskinerna med skrivkula.
.

I de hallar där tillverkningen en gång skett har någon i bildform berättat bygdens historia.
.

Än står Huvudbyggnadens gavel upp och vittnar om svunna tider, men av lokalpressen att döma är tiden utmätt och kommunen ska bekosta rivningen av "strumpan"
.

Dame rosa, Dame röd och Dame grön och en hund
.

BP även det något som upphört att existera i vårt land för länge sedan.
.

Så ska du sätta på dig jobbaresviden,
ska ta kortet och stämpla in tiden.


Svensk tekoindustri har hundraåriga anor, den var bland det första som dök upp under industrialismen och bland det första som konkurrerades ut av sömmerskor i Portugal, Tjeckoslovakien och senare Asien.
.