Stacks Image 3179

100 2
DELARY MASSABRUK
100 2

Stacks Image 3194
Inte ”mörkaste Småland” direkt, men väl inhyst i skog och grönska. Utsikt från Silon som var byggnad ett att besöka.

På väg till Älmhult från E4an kör man genom Delary, och när Helgeån passerats så uppenbarar sig en större silo söder om vägen.

De övergivna delarna består av tre byggnader; sågverk eller flisverk (tror jag), silon och slutligen pappersbruket. Mellan sågverket och silon finns en kulvert som förbinder dessa, troligtvis fortsatte den bort till massabruket men har rasat och/eller plomberats då det ligger verksam industri däremellan. Massabruket står helt öppet och även i detta finns en kulvert på väg mot silon, kulverten är raserad och inte möjlig att ta sig igenom.
.

Stacks Image 3188

En öppen tippficka bjöd på en ingång till transportbandet
100 2

Silon är inbjudande från utsidan och på insidan uppenbarar sig den ståtligaste spiraltrappa jag sett

Varv efter varv, det knakar lite men vad är att vänta i en så stor konstruktion, anlag för svindel är inte till fördel när man tagit sig upp några varv.


Har man väl snurrat runt tillräckligt länge når man belöningen. Utsikten är magnifik, stillsamt storslagen. Skog, skog och åter skog, en liten sjö och så Delary massabruk förstås. (översta bilden)

Stacks Image 115075

Sä här glad blev jag när jag tagit mig upp för silon på insidan och sedan vidare ut på taket.

Vad vet man då om bruket, jag fick reda på att bruket lagts ned 1979, andra siffror säger 1981 och att de sista åren hade det ägts av en framgångsrik ICA-handlare, så långt muntliga lokala källor.

Stacks Image 115069
Stacks Image 1555

Vad det är, vad det kallas? Skulle tro att detta roterande hjul, med sina påskruvade massiva knivar hyvlade av stockar på tvären till flis för att på så vis lättare koka ut cellulosan från trädet.

Från www.sulfat.sehar jag klippt följande information om Delary Massabruk.
"Den förnämste banbrytaren i Sverige på cellulosaindustrins praktiska område var den ovannämnde greve Sten Lewenhaupt. I slutet av 1860-talet och början av 1870-talet arbetade han med osedvanlig energi för de mål, som han hade satt sig före."

100 2

Stacks Image 2978

Det väger många ton och när det snurrar är det hastighet x massa (hjulets vikt) som ogenerat flisar av en trädstam till flis som sedan blir till pappersmassa, skilj på hjulets massa och pappersmassa!

"Vad särskilt den första fabriken eller Delary natroncellulosafabrik beträffar, kan det i en historisk återblick som denna ha sitt intresse att med några ord erinra om omständigheterna vid dess tillkomst. Den 13 april 1871 sammanträffade några herrar på Älmhults hotell i Småland, nämligen ryttmäs­taren C. M. Lind av Hageby och Malmögrossisterna R. Thomson, E. Engeström och J. C. Schough. Resultatet av denna sammankomst blev att någon tid där­efter ett bolag bildades, som fick namnet Malmö trämassefabriksaktiebolag och hade ett aktiekapital på 100,000 kronor. Greve Lewenhaupt uppdrogs att för bolagets räkning anlägga fabriken vid Delary."

100 2

Stacks Image 1279
Från silo och sågverk gick en kulvert vidare till fabriken, men den var plomberad längre fram. Så vi fick gå ovan jord


100 2

Stacks Image 1591

Så Delary massabruk fick bjuda på fina entrén ovan jord, denna vackra höstdag.

Det underbara med Delary massabruk att det trots 30 år av overksamhet inte drabbats av vandalism utan endast tiden har fått tugga på kvarvarande maskiner och inventarier. En annan sida av intresse för den som söker fakta är
www.svenskabruk.se (Delary). Därifrån citerar jag:

Redan i oktober 1872 startade verksamheten vid det nybyggda massabruket där man tillverkade sulfatmassa. Fabriken ägdes av Malmö Mekaniska Trämassefabrik Aktiebolag och greve Sten Lewenhaupt var ansvarig för anläggandet.
Inom några år så hade bolaget även byggt till en mekanisk verkstad där man bland annat tillverkade lokomotiv och vagnar. 1909 övertogs sulfatmassatillverkningen av
Strömsnäs Bruks AB. Fabriken var verksam fram till 1981 då 250 års industriverksamhet på platsen var över.
Delary bruk var aldrig ett pappersbruk men däremot fanns tidigare Ry pappersbruk i närheten.

100 2

Stacks Image 2887

Det första att se på när vi kommit in genom den öppna och olåsta poeten var denna panna.

Givetvis måste tornet besökas och för att ta sig dit får man gå i de gistna spiraltrapporna av järn, lite rost på 30-år har satt sina spår, men trapporna är i skick att bära upp en fullvuxen ”karr”.


Stacks Image 106475

Jag har skrivit om det förr, jag har upplevt det förr, men tystnaden på ställen som detta ger en extra dimension åt upplevelsen att var här.

Den sparsamma texten om bruket beror på min bristande kunskap om massatillverkning och vad kvarvarande maskiner använts till men Delary bruk eller mer precist Delary massabruk är en riktig Urban Explorer pärla. Det är bara rosten som tålmodigt återbördar till naturen vad människan med hårt arbete en gång skapat.
.

Stacks Image 1336

Utan hela fönster regnar det in, inte bra för byggnaden men ger fina möjligheter till bilder.

Men lika mycket som IKEA är Made in Sweden så var Höganäsklinker Made in Höganäs, numera är svensk klinkertillverkning slut och hushållskeramiken som gjordes i Höganäs ägs och säljs av Ittala, som också säljer Rörstrands, Boda Nova, Arabia, Fiskars och Hackman. All nedlagd produktion till trots har Höganäs kommun aldrig varit så rik som nu, fast det har ju helt andra orsaker.
.

Stacks Image 1851

Spiraltrappor är magiska, med intensivt solsken och total tystnad blir de som en farlig lockelse att gå vidare. ”Klättra upp på mig jag orkar bära dig”

Tillägg 2012-10-23
Jag har tidigare nämnt Delary Bruk som pappersbruk, vilket var felaktigt. Bruket var ett massabruk för tillverkning av sulfatmassa.
Det här mailet fick jag 23 oktober 2012:
Meddelande Jag vill påpeka… Text: Delary Bruk har aldrig varit ett pappersbruk utan det var ett massabruk för tillverkning av sulfatmassa! Mvh Åke
.

Stacks Image 9312

Som ett gigantiskt urtids DNA snurrar sig trappan uppåt.

När kolbrytningen blev en krisbransch mellan världskrigen på grund av att högvärdigt kol åter kunde importeras samtidigt som keramiktillverkningen steg för steg effektiviserades blev statliga subventioner en klassisk räddningsplanka för att behålla olönsamma jobb [Schakt Malmros].

.
Stacks Image 116632

.

Stacks Image 116636
Stacks Image 116625

.

Stacks Image 116629