Stacks Image 3179

100 2
SKROMBERGAVERKEN, FÖRFALLETS ELEGANS
100 2

Stacks Image 3194
Efter 122-års drift slutade Sveriges sista klinkertillverkare produktionen 2008

Vi är i Bjuvs Kommun i Ekeby, än mer exakt i den svenska dåtida klinkertillverkningens absoluta centrum, Skromberga. Skrombergaverken brände den sista plattan 2008 och sedan dess har det blivit en bedagad skönhet och för verkets nedläggning ansvarar varken EU, skummisar eller fifflande siffernissar. Endast eftersatta investeringar och en alltför gammal kapitalstock ledde till det oundvikliga slutet.

Men vilken Industriruin, ett absolut favoritställe för min del. Endast tiden har gått vidare medan de från 1886 brinnande ugnarna slutligen betraktades som alltför omoderna och energislukande efter 122-års ihärdig arbetande. Den möjliga läxan är väl att den som inte investerar och följer med sin tid går kapitalismens obönhörliga död till mötes.

100 2

Som tredje kapitel av nio berättas om hur kol och lera utvecklade Skromberga och Höganäs-Bjuf AB till världsföretag. Hur lättfotade damer besökte gruvorterna för att erbjuda sina tjänster under andra förevändningar. Mer därtill går att läsa om i boken

SKÅNES GLÖMDA RUM
-det industriella välståndets ruiner.


208 sidor, 250 bilder, 300x210 mm. Boken trycks i Sverige, i Malmö. I bokhandeln kommer priset att vara strax över 300 kronor, du kan
förhandsboka den här för 175 kronor.

Text och bild Calle Bergendorff, ges ut på förlag Grad & Kägel.

Förhandsbeställ här

Stacks Image 106482
Stacks Image 3188

All skorstensrök går inte på självdrag, den här fläkten hjälpte till.

Större delen av Skrombergaverken bestod av ugnar och det var inte precis vattnets koktemperatur man upphettade ugnarna till då leran brändes och emaljen skulle fastna på klinkern. Dånet från eldarna måste ha åstadkommit hörselskador utöver det vanliga, en fördel var kanske att arbetarna inte frös på vintern under arbetstid.

100 2

Stacks Image 1555

Rökkulverten från pannor och ugnar till skorstenen, klaustrofober göre sig icke besvär

Det är naturens giv som skapar förutsättningar för olika näringar. När det började brytas kol i nordvästra Skåne för 250-år sedan visade det sig att det kol man tog upp var av ganska dålig kvalitet, men inget annat fanns att tillgå på ort och ställe. Men varvat med Kolflötsen [Flöts?] låg leran och väntade.


100 2

Stacks Image 2978

Kerabedarf står det på vredet, låt mig gissa, Keramische Bedarf, "in Deutschland Hergestellt" naturligtvis

Lyckan för orten var gjord, kol och lera på samma ställe utan dyra transporter. Visst kolet var inte det bästa, men det var leran och när kolet togs upp följde leran med. Det är naturens okalkylerade sannolikhet som medförde att tegel och klinkerindustrin utvecklades till vad den var fram till år 2008, då Skrombergaverken lades ner. Att det sedan blev namnet Höganäs som förknippades med klinker är väl i så fall slumpens eller i bästa fall varumärkeskapitalets förtjänst.

100 2

Stacks Image 1279
I den 140 meter långa tegelugnen var det gott om titthål, vred, ventiler. Ca 1400 grader har jag läst

1881 bildades bolaget Skromberga Stenkolsgruva, även om det senare blev biprodukten lera som skulle sätta fart på ekonomin. Fem år senare 1886 bildades fyra klnkerfabriker, fyra rörfabriker och en fabrik för eldfast tegel. Dessa nio olika fabriker är förmodligen orsaken till att namnet sägs i pluralform, Skrombergaverken?
100 2

Stacks Image 1591

För vittrades lera, nu vittrar tegel och färg

Lika bra att dra historien till slutet, Hoppar vi fram 18 år till 1904 köptes Skrombergaverken upp av Höganäs-Billesholm AB, som ägde verken till 1985 då Finska Partek köpte hela rasket. 1995 köpte Italienska Cisa Cerdisa upp Skrombergaverken, -därav namnet C.C.Höganäs, Cisa Cerdisa blev så småningom
Gruppo Ricchetti som körde på i 25-år till tills energiräkningen blev alltför hög. När länken här ovan sattes till G.R hade de operahuset i Sydney som sin första bild. Som bekant kommer takbeklädnaden från…..Skromberga.
100 2

Stacks Image 2887

Idel ädel tung svensk industri adel, SKF

Förutom takbeklädnaden på operahuset i Sydney, teglet till Grand Hotell i Halmstad och Lund, så spatserar, eller spatserade man i Helsingfors, St Petersburg och Moskva på den glaserade trottoarstenen från Höganäs gjord i Skromberga. Malmö och Helsingborg kan också visa upp bättre stadspartier där medborgarna fortfarande trampar på de kvadratiska stenarna.

Stacks Image 106475

Från den största fabrikslokalen går fortfarande ett rör till det gemensamma rökhuset. En gång stod det 8 skorstenar på området, en återstår.

Kol och lera och alla öppna dagbrott och gruvor från Höganäs över Nyvång till Bjuv-Billesholm och Skromberga är ett stycke Svensk industrihistoria. Vår varumärkes-fokuserande generation tänker väl på Höganäs som sillakrus och hushållskeramik.

.

Stacks Image 1336

När det begav sig användes handkraft och talja

Men lika mycket som IKEA är Made in Sweden så var Höganäsklinker Made in Höganäs, numera är svensk klinkertillverkning slut och hushållskeramiken som gjordes i Höganäs ägs och säljs av Ittala, som också säljer Rörstrands, Boda Nova, Arabia, Fiskars och Hackman. All nedlagd produktion till trots har Höganäs kommun aldrig varit så rik som nu, fast det har ju helt andra orsaker.
.

Stacks Image 1851

En overall ligger och solar sig i vårljuset

Lite fakta:
- Årsproduktionen vid Skromberga var 380 000 kvadratmeter klinkerplattor
- Leran bröts kring Ekeby på somrarna och låg sedan och vittrade under
.. tre år innan den maldes och gjordes till lagom viskös deg.
- Som mest arbetade drygt 2 000 personer på Skrombergaverken.

Stacks Image 9312

Klinker är tungt, mycket tungt. Mycket klinker är väldigt mycket tungt så spår och vagnar var dragna överallt i bruket

När kolbrytningen blev en krisbransch mellan världskrigen på grund av att högvärdigt kol åter kunde importeras samtidigt som keramiktillverkningen steg för steg effektiviserades blev statliga subventioner en klassisk räddningsplanka för att behålla olönsamma jobb [Schakt Malmros].

Stacks Image 9325

Det är numera tomt i torken endast ekot orkar närvara

Ett krav för statliga pengar var att investeringar skulle ske i glasullstillverkningen (Billesholm Glasull AB 1933). Med ökat byggande med nyare material så tynade kolproduktionen bort och byggisoleringen blev en ny bransch. Billesholmsverken som numera associeras med byggisolering och inte gruvor ägs av Franska Saint Gobain/Isover, det känns som om historien upprepar sig.



SKROMBERGA ll, ETT ÅR SENARE

Stacks Image 9329

Vid de första besöken användes fortfarande byggnaderna längst i söder av olika företag. Men vid detta besök fick jag möjlighet att se resterande delar av Skrombergaverken. Tack Andreas för samtalet och för att du tog dig tid att visa mig runt

Jag har redan berättat om Skrombergaverken och gruvnäringen så de enda tilläggen till de här bilderna är att dessa lokaler var något nyare. Sedan var det ren tur att det blev lite sent denna augustikväll 2011 så solen mycket dramatiskt kunde titta in i de stora hallarna.


Stacks Image 59605

Vi tar fina trappan upp

Stacks Image 59603

…och här uppe kastar kvällssolen sitt ljus, stämningsfullt, andaktsfullt och vackert. Nästan lite religiös stämning här uppe.

Stacks Image 59601
.
Stacks Image 82087

Gick man vidare kom man till korridoren utan funktion. Förutom då att lite längre bort i korridoren börjar nästa dimension

Allt roligt har ett slut, även ett ytterligare besök på Skromberga.

Stacks Image 82091
.

Och här lite reklam för min bok.
SKÅNES GLÖMDA RUM

-det industriella välståndets ruiner

Stacks Image 106546

Sidan Tillträdeförbjudet.se som bok


Skånes glömda rum
är ett måste för oss som ser skönheten och spänningen i det övergivna, förfallna och bortglömda
…….Anders de la Motte


Beställ boken SKÅNES GLÖMDA RUM -Det industriella välståndets ruiner. (Klicka här)

208 sidor, 250 bilder, 300x210 mm, ca 1,2 kg.
Boken kan beställas här för 349 kronor + porto 99 kronor = i din brevlåda för 448 kronor. I Malmö och Helsingborg kan den hämtas för att spara in portot, maila till calle@tilltradeforbjudet för att veta hur..

Förlag Grad & Kägel

Adlibris
Bokus

.

.
Boken och tillträdeförbjudet.se spelar en inte helt obetydlig roll i Anders de la Mottes senaste deckare
BORTBYTAREN

Stacks Image 106543
Stacks Image 106559

.

Stacks Image 106563
Stacks Image 106552

.

Stacks Image 106556