STAFFANSTORPS SOCKERBRUK
De flesta sockerbruken uppfördes under andra halvan av 1800-talet. Staffanstorp stod färdigt 1885. I nästan åttio år blev det socker av betor i Staffanstorp. Under de dryga hundra åren har huvudbyggnaden, som är ett mischmasch av påbyggnader, tillbyggnader, uppsågade
.
tillbyggnader, uppsågade väggar och igenmurade fönster ständigt transformerats. Den byggnad som står här och inväntar sista smörjelsen är så förändrad att man bakom påbyggnader och lapptäcken med tvekan kan se delar av originalet.
.
Det var inte ett av de större sockerbruken och inte särskilt långlivat heller
.
ingången till fabriken gick över kontoret genom gröna trapphuset
.
När bruket anlades byggdes även en saftstation i Klågerup där man utvann betsaft, som sedan pumpades fem kilometer i rör under marken till Staffanstorp. I Staffanstorp pumpades sockersaften in i processen. 1919, efter 35 år började rören läcka och saftstationen upphörde att leverera sockersaft till Staffanstorp. I stället kördes de oprocessade betorna, med häst och vagn ”ända” till Staffanstorp för att påbörja den dygnslånga processen till C-socker.
.
Wikipedia skriver så här om Saftstation:
En saftstation (även saftfabrik) är en fabriksanläggning där man utvinner råsaften ur sockerbetor. En saftstation fungerade undantagslöst som en filial till ett närbeläget sockerbruk, där saften sedan raffineras till socker. Både sockerbruk och saftstationer uppfördes i och med betsockertillverkningens tillväxt på 1890-talet. De byggdes i regel i anslutning till någon järnvägslinje.
.
Diskreta nyanser
.
.
Som med de andra sockerbruken, som haft senare tjänstgöring efter sockerproduktionen, var Staffanstorp tömt på nästan all maskinell utrustning som arbetade fram socker. Det mest iögonfallande av det som lämnats var två ångturbiner som en gång försett bruket med all nödvändig energi under betkampanjerna. Likt två grönmålade urtidsdjur
Formgivning från en annan tid
.
.
med all nödvändig energi under betkampanjerna. Likt två grönmålade urtidsdjur med exoskelett stod dessa fabrikshjärtan kvar. Enda anledningen vi kunde komma på är att de varit för tunga och för svåra att avlägsna.
.
Gröna maskinella urtidsdjur, Staffanstorps sockerbruk
.
.
.
En färgglad avdelning var pannrummet, här var maskinerna målade i tydliga färger och till vår förvåning upptäckte vi att elen inte var bortkopplad. Tänk dig själv, du slår på en strömbrytare, övertygad om att ingenting ska hända och vad händer? Det tveksamma dagsljuset från den molniga novemberdagen kompletteras med lysrör längs med k
och vad händer? Det tveksamma dagsljuset från den molniga novemberdagen kompletteras med lysrör längs med korridorer och trappor. Den tidigare dunkla tillvaron byttes till upplysning, bokstavligt.
.
.
.
.
Under de dryga hundra åren har huvudbyggnaden som är ett mischmasch av påbyggnader, tillbyggnader, uppsågade väggar och igenmurade fönster ständigt transformerats. Den byggnad som står här och inväntar sista smörjelsen är så förändrad att man bakom påbyggnader och lapptäcken med tvekan kan se delar av originalet.
.
.
De röda tegelbyggnaderna ger i novemberdiset verkligen en förnimmelse av en annan tid. Som så ofta vid besök i övergivna industrier vill fantasin flytta en till tiden då allt var i gång och alla hjul snurrade. Det skulle vara mycket intressant att få uppleva den manuella hanteringen och den analoga tiden – för en dag.
.
Trappan upp -Till taket
ANDRA LIVET EFTER DET FÖRSTA
I nästan åttio år blev det socker av betor i Staffanstorp, fram till 1963 då sista betan mottogs, men det lades inte ner. De kommande trettio åren fungerade det som kontrollaboratorium åt de andra sockerbruken.
.
Uppe på -Taket
ANDRA LIVET EFTER DET FÖRSTA
Det hela handlade om att betodlarna skulle få rätt betalning för den mängd socker de levererade från betorna. Inte betalt för vattnet i betorna och inte för jordresterna på betorna och inte för gruset i lasten.
.
.
Det hela gick till så att man tog ett slumpmässigt kärnborrprov av den inkommande betlasten innan den tippades i svämmorna. Ett betlass innehåller förutom mer eller mindre otvättade betor, stenar, lera, jord, grus, sten, hästskor och annat skräp. Detta borrprov fick representera hela betlasten från det släp eller den lastbil som levererade betor till sockerbruken.
.
Borrprovet kvitterades och transporterades till Staffanstorp för analys. Borrprovet vägdes med sten, jord, smuts och allt. Därefter processades provet så långt som behövdes för att ta fram den procentuella sockerhalten. Högre andel oönskat material av totalvikten ledde till lägre procentsats och sämre betalt.
.
1993 trettio år efter att bruket lagts ner och blivit ett testlaboratorium var det slut med all sockerhantering. Sedan dess har bruket fungerat som forsknings och fabrikslokaler i varierande grad fram till 2017. Därefter har det inte lämnats åt sitt öde. Delar av kontoret har redan blivit bostäder och planerna är ambitiösa och omfattar en hel
Delar av kontoret har redan blivit bostäder och bättre blir det, bevarande och varsam förändring står på ritbordet, nytt ska byggas till och när du läser det här har förhoppningsvis hela området blivit ett vackert bruksinfluerat bostadsområde.
.