Stacks Image 2632
.
Stacks Image 292514

SPÅR AV SPÅR

De gamla järnvägsstationerna i obygden är lite av industrialismens vagga. Människans första masskommunikationsmedel. Tänk att kunna flytta hundratals människor till orter de knappt hört talas om, kanske hundra kilometer bort. För att inte tala om att man nu kunde transportera nyttigheter som timmer eller bränsle över hela landet. Sverige låg långt efter när det gällde de första järnvägsbyggena. De första var lokala smalspåriga bruksjärnvägar som arbetade med att förflytta tungt gods inom brukens område. Men 1856 anses som järnvägsnätets begynnelseår.
.

Stacks Image 292553

Över det gamla enkelspåret Lund - Landskrona över Teckomatorp som konverterats till ”mjölkabana” som syns nere till höger på bild, gick en gång en järnvägsbro vid Tostarp. Den bron och den järnvägen är som synes borta.

De första hästarna tämjdes för ca 5 500 och i mer än 5000 av de åren var det hästmuskler som var människans snabbaste färdmedel. Sedan i mitten på 1700-talet hände det saker med järnframställning i större skala och ångmaskinen medförde en förändring av dåtida kommunikation som relativt får Internet och A380 att blekna.

.

Stacks Image 292557

Vid ett skogsbyn på en annan plats från en annan tid står en öppen godsvagn från anno dazumal. Den står där nog om hundra år också.

Vi gnäller på dyra lösningar som tunneln under Hallandsåsen, vars första ingenjörer klantade till det ordentligt. Men det är summan av varje förbättring som lett till att det inte längre tar ett dygn att färdas med järnväg från Stockholm till Malmö.

Rubriken här är Spår av spår och det har försvunnit massor av spår i takt med samhället urbanisering. Spårens stora nackdel är att det rullande fordonet inte kan avvika från dem. Men för längre och tyngre transporter är de oslagbara, så länge det inte är alltför bråttom.

.

Stacks Image 292561

Banvallen vid Tostarp som en gång transporterat både utsäde, sockerbetor och socker är nu en grön oas.

Fyra direkta länkar har jag tryckt in under rubriken
-Öde järnvägsvagnar mitt ute i skogen
-Ett lokhus och en sandtäkt i Sandåkra
-Ett ensamt toffellokomotiv utanför Hasslarps sockerbruk
Och som resultat av den ökade produktiviteten orsakad av järnverk och järnväg kunde vi kosta på oss semester och vad var väl bättre än att ta tåget till Ringsjön och stiga av vid
-Sjöholmens station.

.

Stacks Image 292565

Sjöholmen Station, semesterdrömmar, sommarstugor, pensionat. En gång i tiden stannade rälsbussen här, innan dess de riktiga gamla tågen. På andra sidan huset ligger nya spår där Öresundståg och X2000 dundrar fram med slutdestination Stocholm C eller Malmö C
.

Stacks Image 292585

Två decimeter under vattenytan ligger de gamla spåren i upplagsplatsen utanför Hässleholm. Rosten är en värre fiende än fiendens vapen.

Vid Sillabanan som drogs från Cementfabriken i Limhamn till Malmö Cs bangård, stod fram till för några år sedan några cisternvagnar med texten CEMENTA parkerade vid Åkesros station, allt är borta.
.

Stacks Image 292573

På sillabanan, vid Åkeros station stod Cementas vagnar och väntade förgäves på lasta av cement.

Två upplagsplatser som ingår i den militära kategorin kan också härledas till spår av spår. De två största mest imponerande stationerna är två tyska godsstationer Templin och Berlin-Pankow. Alla med det gemensamt att deras storhetstid var för ca 100 år sedan.
.

Stacks Image 292575

En gång i tiden för länge sedan, då lokomotiven fortfarande drevs av ånga och vagnarna lastades för hand, när hästar drog last på vägarna och, ja det var så länge sedan att inte ens volframglödlampan var uppfunnen.

Ska avsluta med en sann historia förbunden med järnvägarna och de restauranger som alltid fanns vid de större städernas centralstationer. Föreställ er dialogen på bredaste skånska och halvsnorkig kypare från Stockholm

Sam Ask, -jodå han har funnits. Han omnämnes också som Tom Anker i en av Piratens berättelser. Nämnde Sam Ask hade tagit tåget från Lund till Stockholm, en resa som vid hans livstid tog mindre än 20 timmar men långt mer än tolv. Törstig efter resan stiger han in på Centralens Restaurang i Stockholm.
”En sjuochenhalva (cl brännvin alltså) och ett glas vatten” begär han på sin breijda Skåunska. Regelverket om brännvinsservering och tilltugg följdes inte lika strikt i syd som i huvudstaden så kyparen påpekar myndigt.
-Ska ni dricka starkt måste ni beställa något att äta.
Jaha hit med menyn då, muttrar Ask.
Det billigaste som fanns att äta var en klase vindruvor, varpå Ask begär att få en sjuochenhalva, ett glas vatten och en klase vindruvor.
-Tyvärr min herre så måste ni beställa tillagad mat.
Jamen så steik dom för hondan då! själv tror jag han använde det mer kraftfulla uttrycket, ja men så steik dom för djävelen då!

När det ändå handlar om spår och järnvägar så sprang jag på några övergivna sådana i Berlin också.
.

100 2

Stacks Image 294530

.

Stacks Image 294534
Stacks Image 294523

.

Stacks Image 294527