Den här byggnaden berättar samma historia som den numera rivna silon i Eslöv, på 1930-talet förbättrades effektiviteten i lantbruket, transporterna blev effektivare och urbaniseringen tog fart, den starka betongen gjorde entré i stor inom större konstruktioner. Alltså dags att producera maten storskaligt på ett ställe för att sedan leverera den till ett helt annat.
.

Stor, stilig och vacker, ett landmärke för lilla Kävlinge
.

Insidan av silo 7 eller var det 9, svårt att skilja dem åt .

Ordning och reda, lucka på, lucka av, det fungerade redan då på den analoga tiden utan IT-stöd .

LAMKES STOCKHOLM, var finns det nu? .

Färglada köket eller i alla fall gröna köket
Betongen var enkel att arbeta med, lätt att forma stark kunde armeras med stål billig att hantera, så de äldre träsilorna ersattes av dessa stora höga landsbygdstempel.
.

Rörigt!
.

Snurrigt, men det brukar det vara

Elektriciteten var dragen nästan överallt i landet och var både billig och pålitlig. Dessutom var hissindustrin eller elevatorindustrin som det heter när de transporterar upp spannmål nu så utvecklad att höjder på 30 till 50 meter inte var några problem. Det var bara att montera på starkare kedjor eller kraftigare virar.
.

Mest skit, duvskit på golvet, men solen orkade visa sig en kort stund
.

One pipe's ceiling is... .

another pipe's floor

Men det som var stort och effektivt på 1930 och 1940 talet har blivit gammalt, inte så att vi behöver bygga högre silor, men de som görs idag är energieffektivare och mer miljöanpassade, både till den politiska miljön och arbetsmiljön. Dessutom är en ny silo betydligt mindre personalkrävande, vilket är nödvändigt för att kunna erbjuda marknadsmässiga löner åt de som arbetar där och silons ägare, oftast Lantmännen vill ju ha avsättning på investerat kapital.
.

Skitigt, orsaken syns uppe till höger i bild .

Här var det rensat, när det begav sig var det fullt av rör här

Sedan är det där med politiken, subventionerna minskar, om än inte tillräckligt fort, transporterna har blivit billigare så idag körs det längre sträckor till lägre pris och man får inte betalt av staten för att lagra spannmål bara för att det är producerat och inte behövs.
.

Lite mer blek novembersol
.

och titta orkade inte solstrålarna ända upp till silons topp

Summan av det hela är att det behövs färre silor idag än tidigare så de stora, men inte tillräckligt stora anläggningarna läggs i träda eller som i det här fallet, de stängs ner, blir öde för ett tag för att slutligen rivas. Kvar blir färre och effektivare silor med högre verkningsgrad om ett sådant uttryck tillåts. .

Tömt på vatten!
Utdrag ur Helsingborgs Dagblad "Hur gamla är silorna i regel?
– De vi fokuserar på är de betonggjutna. De dyker upp under 1930-talet, då Skånska Cement var ledande på cementteknik. Den stora tillväxten kom under efterkrigstiden, på 1940- och 50-talen." .