ÖVERGIVNA BENSINMACKAR
.
.
Det finns många av dem, man ser dem lätt och de har alla sin egenartiga charm kvar. Ska du se dem finns det en mycket enkel regel att följa; Kör inte motorvägen, ta den långsamma landsvägen, där står de.
Mellan Sjöbo och Höör i Årröd är det stängt. För alltid ->
.
.
.
Men de hade både Diesel och 95 oktan!
I Sjöbo står de övergivna tankplatserna på rad längst huvudgatan, det här är ett vackert exemplar, i motsats till …
.
Vad det nu är som står kvar och skräpar ner tillvaron för de som bor i Sjöbo och för oss som passerar igenom, då och då.
De står inte överallt, de syns inte från motorvägen, men så fort man tar sig tid och sliter på avfarten och kör "gamla vägen" behöver man inte vara skarpsynt för att hitta resterna av dem. En del platsar inte under denna rubrik, de har förärats kärlek, omsorg och kapitaltillskott av någon entusiast och stoltserar som nostalgiinramning åt fotograferande passerande turister och är värda att stanna till för, för att fotograferas. Du hittar dem under Bensinstationer. Objekten under denna rubrik går sin långsamma förintelse till mötes, utom de rostfria delarna på kvarvarande pumpar, de lär stå där till någon tar bort dem.
.
I lilla Holmeja får begreppet takskägg en mer bokstavlig innebörd.
Bensinmackarna i glesbygden blir färre, vikande befolkningsunderlag i småbyarna är en förklaring, nya vägsträckningar en annan. Lagstiftning om att kunna tillhandahålla E85 eller annat så kallat miljöbränsle förmår många äldre mackägare att stänga då nyinvestering inte bär sig.
.
Emmelom Malmo å Lunn po gamle veijen ståur ein traktormegares hus kvar o… På svenska blir det att mellan Malmö och Lund står en traktorverkstad kvar. Tveksamt om de sålt drivmedel här.
.
.
.
När man ändå befinner sig mitt i Skåne, ungefär kör man förr eller senare genom Billinge. Där står en underlig tingest. En gång var det en funkislåda och så en dag, låt mig gissa för ca 45 år sedan tyckte någon at lådan skulle bli bättre om den kläddes med mexitegel. Där står den nu, den före detta Gulfmacken och utgör bara en friggebod på någons tomt.
.
Men allt har ett slut, även bussens och bilens liv och när de gjort sitt hamnar de på skroten, eller rättare sagt gjorde, numera hamnar de inte på skroten. Ett vanligt soprum i ett vanligt bostadshus heter inte soprum längre. Det kallas miljöstation, det har inte med miljö att göra och det är ingen station. På sin höjd är det ett soprum med sorterade fraktioner, ofärgat glas, färgat glas, hårdplast, metall osv. Men i vårt fina-ord-inflationsspråk så får det inte heta soprum när man källsorterar soporna, då är det en miljöstation. Bilskroten är väl numera, fordons-resurs-återvinnings-station eller varför inte fordons-miljö-central. Skroten har alltid fungerat som reservdelslager till bättre behövande bilar och visst är det bra för miljön när saker återanvänds istället för att pressas till ny plåt direkt för att sedan med avsevärt energitillskott kokas ner till nya plåtbitar. Kalla det vad du vill men bilskroten i Kyrkömosse i Ryd står där den står i skogen. Nuförtiden är det en turistattraktion, men dess beståndsdelar är tveklöst övergivna.
.
.
Även nyare pumpställen med tak går mot döden om de inte är lönsamma, i norra Bjuv får man ta sig in till byn eller mot det nya köpcentret i Hyllinge om man vill göra av med några skattade timlöner på att fylla tanken.
Återstår ett tak av Preems tankställe mellan Bjuv och Hyllinge
.
Farhult, liksom i Klippan har Bilisten, som bihang till kiosken stängt, sommargäster och boende får köra till Jonstorp eller Ängelholm för att tanka
Längst den vackra vägen mellan Jonstorp och Ängelholm som tidvis bjuder på fantastisk utsikt över Skälderviken och Bjärehalvön stod fram till 2009 Farhultsboden och två Bilisten pumpar för att serva åretruntboende och sommargäster med förnödenheter och bensin. I det som kallas servicesamhället innebär det att man numera måste ta bilen till Ängelholm eller Jonstorp för att fylla tanken. Men vägsträckan är vacker nog att köras utan ärende, sådär bara för körandets skull.
.
Men allt har ett slut, även bussens och bilens liv och när de gjort sitt hamnar de på skroten, eller rättare sagt gjorde, numera hamnar de inte på skroten. Ett vanligt soprum i ett vanligt bostadshus heter inte soprum längre. Det kallas miljöstation, det har inte med miljö att göra och det är ingen station. På sin höjd är det ett soprum med sorterade fraktioner, ofärgat glas, färgat glas, hårdplast, metall osv. Men i vårt fina-ord-inflationsspråk så får det inte heta soprum när man källsorterar soporna, då är det en miljöstation. Bilskroten är väl numera, fordons-resurs-återvinnings-station eller varför inte fordons-miljö-central. Skroten har alltid fungerat som reservdelslager till bättre behövande bilar och visst är det bra för miljön när saker återanvänds istället för att pressas till ny plåt direkt för att sedan med avsevärt energitillskott kokas ner till nya plåtbitar. Kalla det vad du vill men bilskroten i Kyrkömosse i Ryd står där den står i skogen. Nuförtiden är det en turistattraktion, men dess beståndsdelar är tveklöst övergivna.
.
Men allt har ett slut, även bussens och bilens liv och när de gjort sitt hamnar de på skroten, eller rättare sagt gjorde, numera hamnar de inte på skroten. Ett vanligt soprum i ett vanligt bostadshus heter inte soprum längre. Det kallas miljöstation, det har inte med miljö att göra och det är ingen station. På sin höjd är det ett soprum med sorterade fraktioner, ofärgat glas, färgat glas, hårdplast, metall osv. Men i vårt fina-ord-inflationsspråk så får det inte heta soprum när man källsorterar soporna, då är det en miljöstation. Bilskroten är väl numera, fordons-resurs-återvinnings-station eller varför inte fordons-miljö-central. Skroten har alltid fungerat som reservdelslager till bättre behövande bilar och visst är det bra för miljön när saker återanvänds istället för att pressas till ny plåt direkt för att sedan med avsevärt energitillskott kokas ner till nya plåtbitar. Kalla det vad du vill men bilskroten i Kyrkömosse i Ryd står där den står i skogen. Nuförtiden är det en turistattraktion, men dess beståndsdelar är tveklöst övergivna.
.
Bilisten i Klippan har slutat leverera drivmedel, väg 21 går numera utanför Klippan.
I Klippan står en elegant station från Bilisten, plattformen för pumpar är vinklad mot in- och utfarten och byggnaden är i rött tegel och framsidan klädd med vit mosaik, så modernt det kan bli! Att placera den under rubriken "Bensinstationer i förfall" känns tveksamt, men processen har påbörjats, pumparna är borta och ingen tycks bry sig om byggnaden, även om den är i fint skick och nyligen övergivits.
.
Men allt har ett slut, även bussens och bilens liv och när de gjort sitt hamnar de på skroten, eller rättare sagt gjorde, numera hamnar de inte på skroten. Ett vanligt soprum i ett vanligt bostadshus heter inte soprum längre. Det kallas miljöstation, det har inte med miljö att göra och det är ingen station. På sin höjd är det ett soprum med sorterade fraktioner, ofärgat glas, färgat glas, hårdplast, metall osv. Men i vårt fina-ord-inflationsspråk så får det inte heta soprum när man källsorterar soporna, då är det en miljöstation. Bilskroten är väl numera, fordons-resurs-återvinnings-station eller varför inte fordons-miljö-central. Skroten har alltid fungerat som reservdelslager till bättre behövande bilar och visst är det bra för miljön när saker återanvänds istället för att pressas till ny plåt direkt för att sedan med avsevärt energitillskott kokas ner till nya plåtbitar. Kalla det vad du vill men bilskroten i Kyrkömosse i Ryd står där den står i skogen. Nuförtiden är det en turistattraktion, men dess beståndsdelar är tveklöst övergivna.
.
På väg österut innan Vinslöv står denna vackra Gulfstation.
Hur vet jag att det är en Gulfmack då? Jo de blåemaljerade klinkerränderna var Gulfs corporate image, även om det anglofila ordet inte användes när macken användes.
.
Men allt har ett slut, även bussens och bilens liv och när de gjort sitt hamnar de på skroten, eller rättare sagt gjorde, numera hamnar de inte på skroten. Ett vanligt soprum i ett vanligt bostadshus heter inte soprum längre. Det kallas miljöstation, det har inte med miljö att göra och det är ingen station. På sin höjd är det ett soprum med sorterade fraktioner, ofärgat glas, färgat glas, hårdplast, metall osv. Men i vårt fina-ord-inflationsspråk så får det inte heta soprum när man källsorterar soporna, då är det en miljöstation. Bilskroten är väl numera, fordons-resurs-återvinnings-station eller varför inte fordons-miljö-central. Skroten har alltid fungerat som reservdelslager till bättre behövande bilar och visst är det bra för miljön när saker återanvänds istället för att pressas till ny plåt direkt för att sedan med avsevärt energitillskott kokas ner till nya plåtbitar. Kalla det vad du vill men bilskroten i Kyrkömosse i Ryd står där den står i skogen. Nuförtiden är det en turistattraktion, men dess beståndsdelar är tveklöst övergivna.
.
Gult tegel, riktigt tak, grön klinker saknar bara några vackra pumpar, motornostalgin i sin prydnad
Skönheten bor i detaljerna, en förmodad BP-mack (grön - vita stolpar och grönt väggklinker) står och inväntar sitt öde i Vittsjö. Vänder man på blicken ser man ut över sjön. Senare har cyklar och mopeder av märket Crescent sålts här så visst blir landet grönare!
Fick en kommentar i gästboken
Lördagen den 25 augusti 2012, 21:55:43
Namn:
Jonny
Tjena ! macken i skånska Vittsjö är en gammal Caltex mack bara för info ha det
BP i Glimåkra, blir det bara gammalt nog blir det vackert.
En riktig klassiker i Glimåkra, om det varit BP sedan tidens begynnelse är osäkert, bolagen köpte varandra och bensinstationerna var ibland fristående och bytte skylt. Men man kan ju undra när Mexiteglet kom på fasaden, lite snygga sprickor hade gjort det hela mer idylliskt.
.
Gamla Riksettan, den belgiska kedjan FINA var en gång stora i södra Sverige. Typiskt för FINA var det sågtandade taket
En gång en FINA mack, sedan köptes FINA av SP som i sin tur köptes av OK och slutade sina dagar som Preem, numera går E4 utanför samhället
Ovanstående mack, med det sågtandade taket dog för att E4:an till de närboendes glädje drogs utanför byn och den intensiva trafiken försvann. Denna FINA mack är urtypen för moderna mackarkitektur. Takformen var typisk för FINA och var en del av varumärket, den skulle kännas igen på håll. Belgiska FINA var ett litet bolag vars bensinmackar med tillhörande restaurangverksamhet koncentrerade till södra Sverige.
.
Markaryd Staoil? OKQ8?
Säg vad som fulast i landet är? I Markaryd står denna box, byggnadsantikvarien lär inte anstränga sig
.
Pump i Lagan
Längs Riksettan, liksom FINA macken längre upp står bensinmacksliken på Lit de parade. Pump är ett glesbygdsföretag i samarbete med Bilisten. Men även glesbygden har sina gränser och i Lagan har man sedan en längre tid gett upp. E4:an en bit därifrån gör livet lättare för de förbipasserande.
.
Riksettan i Småland, Rattugglan, senare Kattugglan, däremellan Nattugglan en bit från Ljungby.
.
I djupaste Småland på höglandet står denna märkeslösa låda
.
Som en miljöpartistisk dröm, inga utsläpp här inte. Ugglebo i Småland
.
En? Hinneryd i Småland
Två roliga böcker att rekommendera är "Farväl till Macken" av Jan Öhberg och "Full Tank" av Olle Wilson, de går att köpa på de vanligaste nätbokhandlarna om man nu inte mot förmodan hittar dem i bokhandeln. På Jörnmarks sida finns två historier om Riksettan och På vägen. Sedan kryllar det av motrornostalgiska sidor på nätet, eg. Riksettan, och veteranlastbilar och många fler.
.
.
