TEGELBRUKET
.
Lite bruksmiljö, skorsten och byggnader i rött tegel
.
Där järnvägen dras mellan städer kan tung industri etableras, erhålla råvara, om sådan inte kan brytas på plats. Samma järnväg kan transportera färdiga produkter och leverera till kunder längst med rälsen och till städerna. För tunga produkter som tegel var järnvägen ett absolut måste för etablering i större skala.
.
1960 lades stationen i byn ner och gummihjulens seger över stålhjul och räls firade ytterligare en triumf. Miljö, klimat och CO-utsläpp var inget som vid denna tid kunde drabba vår planet.
..
Skorstenen är synlig från alla håll
.
.
Skorstenen är synlig från alla håll
.
Orten uppstod på grund av tegelbrukets etablering, det var ortens största och dominerande arbetsgivare och alla annan näringsverksamhet runt byn var helt beroende av en kundkrets av tegelarbetare som fick sin inkomst från att bryta råmaterial, processa och bränna tegel.
..
Väl inne råder mörkret, och det rödgula tegeldammet har lagt sig som en hinna över
all utrustning. Här en motordriven rälsbunden vagn med vridbar pallhållare.
.
.
Rälsen för vagnarna är spärrad av H-balkar, troligtvis har något tungt
förvarats som inte kunnat ställas direkt på golvet. Tegel på tork kanske?
.
Men nu är det 2024 och såväl arbetsmetoder som logistik har förändrat världen. Bruket har, i egenskap av tegelbruk, varit stäng i mer än 30 år och helt annan verksamhet förekommer här inne nu.
.
.
.
.
Att avslöja dess plats hade väl inte varit så farligt. Vid frånvaro av arbetande människor här inne finns tillräckligt med vilda, mindre vänligt sinnade hundar i syfte att slita ovälkomna besökare i stycken, ja i alla fall tugga lite på dem till ägare eller polis kommer, för vidare åtgärder i en tänkbar rättsprocess.
Men vi är här en eftermiddag och har blivit insläppta av ägarna och de hundar vi hör skälla på avstånd befinner sig dagtid i en stor inhägnad hundgård, där de sover, vilar, leker och busar, men på kvällen… Kan väl avslöja att bruket ligger sydväst om Eslöv men inte hur långt därifrån. Invid en väg, naturligtvis och att skorstenen är fullt synlig från den lite större motortrafikleden en bit därifrån.
.
.
.
Området domineras av den mer än 50 meter höga skorstenen, byggnaderna är av vackert rött tegel och är förmodligen egenproducerade. Platsen är omgiven av grönska och ger ett idylliskt intryck.
.
.
Det är bruksmiljö i mindre skala som ger ett minne av hur världen såg ut för snart hundra år sedan, även om tegelverksamheten upphörde så sent som för trettio år sedan.
.
.
.
På väggen till en av de nyare lagerlokalerna har en klocka monterats. Ett stålrör i mitten gav plats för axlarna till timvisare och minutvisare, urtavla saknas och timmarna visas direkt på tegelväggen av markörer av plastliknande material. Tjugo över nio är klockan och det är
.
med säkerhet inte i går som den stannat. En gång styrde den arbetets gång här, styrd av ett primärur inne på direktörns kontor, ett ur som med regelbundna impulser varje minut fick fabrikens alla klockor att hoppa fram, med en liten duns.
.
Vid infarten vid ett av husen är ovanvåningen helt rätvinklig medan bottenplanet som ligger invid gatan är avhugget i en 45° vinkel. Det ser ut att vara en efterhandskonstruktion, men kan givetvis vara planerat så från byggstart.
.
.
Det intressanta är det böjda tegelstycket som tycks ta upp en del av den övre våningens tyngd och leda ner den till den vinklade väggen. Det är ingen vild gissning att den biten tillverkats här på bruket.
.
.
.
I en av lagerbyggnaderna finns tegel nog för att bygga en mindre herrgård. Tegelstenar i olika storlek och former, rör och takpannor. En del tegel ska visst vara nästan 100 år och väntar kanske fortfarande på en kund som betalar lite extra för svenskt handslaget tegel.
.
.
En del av svensk hantverkstradition och yrkeskunskap har försvunnit. Detta är en av de minnesplatser som ännu står kvar och kan berätta vad som gjordes och hur det gjordes, hur länge det nu står kvar?
.
Lager av svenskt hanslaget tegel, en del närmre hundra år gammalt
.
