REGIERUNGSKRANKENHAUS IN BERLIN-BUCH
Har väl sett bättre dagar, ännu en av diktaturens ruiner inväntar slutet
.
Först lite tråkiga fakta, bra att veta som ger förståelse för texten om regeringssjukhuset:
Volkskammer, DDRs riksdag, med ett enda parti SPD. Den högsta makten i DDR låg hos Volkskammer som hade 500 ledamöter, valda för en tid av fem år.
Volkskammer utsåg landets regering, ministerrådet (Ministerrat) som bestod av 16 medlemmar, fördelat på 9 ministrar, 6 vice ministrar och en chef -ministerpresident,
.
man utsåg även de 24 statsråden. Vad som är skillnaden på ministrar och statsråd har jag inte besvärat mig med att lista ut. Det fanns andra partier som existerade med SPDs goda minne, som för att ge ett sken av att det fanns mer att välja på. Tillsammans bildade de olika partierna nationella fronten, en allians likt vår nuvarande Tidöregering eller tidigare december regeringar.
Blev regeringsledamöterna sjuka var det hit de kom.
.
Blev regeringsledamöterna sjuka var det hit de kom.
.
Detta var det bästa Östtyskland hade att erbjuda, men det var då,
.
I valet 1986 röstade enligt officiella DDR siffror 99,94 % av medborgarna på Nationella frontens enhetslista, en koalition med SED som dominerande parti, vilken var den enda lagliga. Valdeltagandet var enligt uppgifter 99,74 %, nästan som i Nordkorea.
.
.
Ingen ledamot i Volkskammer röstade någonsin emot ett förslag, förutom 1972 då några ur det Krist-demokratiska stödpartiet röstade emot en legalisering av abort. Detta var dock iscensatt av regeringen (SED), allt för att ge sken av att opposition var tillåtet.
.
.
En snygg entré,
.
Vi befinner oss på Hobrechtsfelder Chaussee 100 Buch Berlin. Sjukhuset öppnades 1976, innan dess låg ett till funktion liknande sjukhus i centrala Östberlin, men det ansågs föråldrat och beläget på alltför offentlig plats.
Volkskammers ”valda” ledamöter var inte fina nog att få tillgång till sjukvården här. Det här var till för regeringen och dess närmaste familjemedlemmar, diplomater, bättre ansedda politiska gäster (läs från Sovjetunionen)
.
Volkskammers ”valda” ledamöter var inte fina nog att få tillgång till sjukvården här. Det här var till för regeringen och dess närmaste familjemedlemmar, diplomater, bättre ansedda politiska gäster (läs från Sovjetunionen)
.
och andra högt uppsatta dignitärer från vänligt sinnade stater, (Cuba, Bulgarien mm.) så det rådde ingen landstingsträngsel här inne.
Det har alltid funnits vilda rykten kring DDR:s regeringssjukhus i Buch: inte konstigt. Ingen kunde komma in på kliniken utan ett särskilt passerkort. Endast ovan nämnda utvalda patienter och den medicinska personalen visste hur det stod till här inne. Efter murens fall lades kliniken ner men fortsatte som vanlig vårdinrättning fram till 2007.
.
Det har alltid funnits vilda rykten kring DDR:s regeringssjukhus i Buch: inte konstigt. Ingen kunde komma in på kliniken utan ett särskilt passerkort. Endast ovan nämnda utvalda patienter och den medicinska personalen visste hur det stod till här inne. Efter murens fall lades kliniken ner men fortsatte som vanlig vårdinrättning fram till 2007.
.
Vild grönska och grafitti har tagit över det grå
.
Här arbetade fram till 1990, 58 specialister, läkare och 115 sköterskor och övrig vårdpersonal. De hade den mest avancerade diagnostiska och terapeutiska medicinska tekniken till sitt förfogande: modern teknik från väst.
Enligt rykten så hölls patienterna isolerade från varandra, anledningen var naturligtvis medicinsk, för att undvika smittspridning, men även politisk. DDR hade vissa likheter med romarriket och dagens Ryssland, det smiddes ränker och tasslades om vad ”andra” höll på med och vem som lierat sig med vem, så av säkerhetsskäl skulle patienterna hållas så isolerade som möjligt från varandra.
.
Enligt rykten så hölls patienterna isolerade från varandra, anledningen var naturligtvis medicinsk, för att undvika smittspridning, men även politisk. DDR hade vissa likheter med romarriket och dagens Ryssland, det smiddes ränker och tasslades om vad ”andra” höll på med och vem som lierat sig med vem, så av säkerhetsskäl skulle patienterna hållas så isolerade som möjligt från varandra.
.
Entré eller akutintag?
.
.
Redan i DDR gav den isolerade byggnaden upphov till spekulationer: Vem vårdades i lyxiga sjukhusrum? Rykten gick om skålar fulla av sällsynta tropiska frukter som låg överallt, ditsmugglade västerländska mediciner och team av läkare som fick sina löner i västtyska mark.
Till skillnad från övriga DDR rådde det ingen brist på mediciner. Sjukhusrummen var utrustade med tv-apparater och telefoner. Det där med telefoner låter väl inte så märkvärdigt men detta var under en tid då inga mobiler fanns,
.
Redan i DDR gav den isolerade byggnaden upphov till spekulationer: Vem vårdades i lyxiga sjukhusrum? Rykten gick om skålar fulla av sällsynta tropiska frukter som låg överallt, ditsmugglade västerländska mediciner och team av läkare som fick sina löner i västtyska mark.
Till skillnad från övriga DDR rådde det ingen brist på mediciner. Sjukhusrummen var utrustade med tv-apparater och telefoner. Det där med telefoner låter väl inte så märkvärdigt men detta var under en tid då inga mobiler fanns,
.
.
Svenska Televerket hade monopol i Sverige och den östtyska motsvarigheten i DDR såg till att misshagliga element inte hade tillgång till telefoner alls. De som hade telefon i DDR kunde aldrig släppa misstanken på att vara avlyssnade. De bästa patientrummen var som tvårumslägenheter och låg i en egen del av byggnaden.
Utöver politisk försiktighet beaktades också värsta tänkbara, det fanns ett hemligt atombombssäkert skyddsrum i klinikens källarvalv.
.
Svenska Televerket hade monopol i Sverige och den östtyska motsvarigheten i DDR såg till att misshagliga element inte hade tillgång till telefoner alls. De som hade telefon i DDR kunde aldrig släppa misstanken på att vara avlyssnade. De bästa patientrummen var som tvårumslägenheter och låg i en egen del av byggnaden.
Utöver politisk försiktighet beaktades också värsta tänkbara, det fanns ett hemligt atombombssäkert skyddsrum i klinikens källarvalv.
.
.
.
Under sjukhuset, fortfarande med låsta stålportar, var detta den atombombssäkra bunkern?
.
Vid vår entré har vi förflyttat oss till oktober 2024, det har gått 17 år sedan någon slutligen låste ytterdörren och gick härifrån. Grinden vid infarten med väl tilltagen vaktstuga är av den mer fantasifulla sorten. Ett unikum av östtyskt hantverk i positiv mening. Om den är vacker får var och en bedöma själv,
.
.
men i jämförelse med ett svenskt regionsjukhus så gav denna grind åtminstone ett intryck på besökaren och, det måste sägas, den var och är ett roligare alternativ än en grind till svenska sjukhus. Fast å andra sidan har våra sjukhus sällan grindar. Den östtyska arkitekt-fantasin gavs mer spelrum.
.
.
Fantasifull, rolig och unik, alltid något gott med Östtyskland.
.
Två glada flickor i yngre tonåren en fredageftermiddag på sjukhustaket, -ta det lugnt.
.
2007 låstes det, men det dröjde inte länge (uppgift saknas) förrän den första rutan slogs sönder och den första dörren bröts upp. Sedan dess har det varit tillhåll för diverse berlinska lustigheter såsom ravefester, graffiti och ordinär vandalisering. Denna fredag noterade vi att redan sen eftermiddag kom de första ungdomarna hit, med mindre ljudanläggningar, ryggsäckar (med sprit eller annat rusmedel?) i mindre grupper, i min fantasivärld var här fullt party om några timmar när mörkret föll.
.
.
Den i östtyskars ögon lyxiga byggnaden var trots sitt renommé en byggnad av prefabricerade betongplattor i typisk DDR stil och dåligt isolerade englasfönster. Energibesparing var aldrig aktuellt i DDR, energin var ”gratis” och isolering enbart en onödig kostnad. Däremot var utrymmen väl tilltagna, det är svårt att bedöma vad alla salar och hisshallar mm hade för syfte.
.
.
En del av "lägenheterna" för de mest priviligierade
.
Det berättas om att regeringssjukhuset hade eget apotek, vilket inte låter så märkvärdigt, med på den tiden i det landet var det tydligen just det, eller så var det bara det unika sortimentet som var värt att påtala.
.
.
Entrén vid bottenvåningen gav ett apokalyptiskt intryck, mörk, sönderslagen och dyster. Man kan lätt föreställa sig en ambulans (Volvo244DLS ?) som kommer hit med en patient som sedan transporteras på bår till rätt lägenhet eller rätt rum beroende på vilka komplikationer som ska botas. Efter rätt vårdåtgärd i någon operationssal transporteras Herr Krankenfrisch, till sin observationslägenhet.
Herr! Det var så gott som enbart herrar som styrde i DDR, men som påpekats, familjemedlemmar och närstående var givetvis också garanterade tillträde hit, bara pappa hade tillräckligt hög rang och att man själv hade partibok eller var med i rätt ungdomsorganisation.
.
Herr! Det var så gott som enbart herrar som styrde i DDR, men som påpekats, familjemedlemmar och närstående var givetvis också garanterade tillträde hit, bara pappa hade tillräckligt hög rang och att man själv hade partibok eller var med i rätt ungdomsorganisation.
.
En sjukhustvåa från utsidan, om du har partibok och sitter i regeringen
.
Samhällselitens privilegium i DDR var kanske inte så iögonfallande från vårt perspektiv år 1989, om det inte var för den standard och de möjligheter de icke priviligierade levde under. Det finns ju en anledning till att folk riskerade livet för att fly till väst. 1989 tog det slut, 3 oktober 1990 begärde de östtyska delstaterna formellt utträde ur DDR och ansökte om att bli delstater i Förbundsrepubliken Tyskland.
Allt i förhoppningen om att få det bättre och leva ett friare liv. Optimismen flödade och visst fick man det bättre, men inte alla. Men för de som hade rätt att få vård här var möjligheterna till en bättre framtid inte lika självklara.
.
Allt i förhoppningen om att få det bättre och leva ett friare liv. Optimismen flödade och visst fick man det bättre, men inte alla. Men för de som hade rätt att få vård här var möjligheterna till en bättre framtid inte lika självklara.
.
.
Den förtryckande samhällseliten fick här förtur till vård och fick bättre vård än vad som var möjligt för vanliga medborgare, som inte alltid hade tillgång till sjukvård. Så visst är det bättre med svensk kö till regionala sjukvården, än ingen kö till vård som inte kan erbjudas.
.
.
.
Fem glada ungdomar på taket, fler blir de säkert och festligare blir det i kväll, vi är i Berlin!
.
Vi lämnar samma väg som vi tog oss in, den låsta grinden med massor med hål i, därborta skymtar Hobrechtsfelder Chaussee
.
En av källorna: https://www.morgenpost.de/bezirke/pankow/article238049879/lost-places-berlin-ddr-regierungskrankenhaus-buch-pankow.html
.
.
